Ramis

Sitter och tittar på en viss serie, One tree hill för att vara exakt. Jag är totalt fast.

Det känns som att man är tillbaka i gymnasiet, man känner igen sig, minnena kommer upp igen.

Ja må ju säga vilka jävla arslen till människor det finns på denna jord. Som exempel, en person för ca 2 år sen tror ja, litade på mig, öppnade sig för mig, grät mot min axel osv. Detta var en kille som jag idag inte får svar ifrån om jag hör av mig.. Varför ändras saker och ting så mycket?? Hur kan man bara skita i dom som bryr sig om en??

Andra exempel är att jag har upplevt saker med vissa personer som jag aldrig kommer uppleva igen..
Att man har delat så mycket med människor som man idag inte pratar med, det stör mig så fruktansvärt mycket, det är nog det jag försöker säga med detta inlägg..

Ibland får jag känslan av att jag sitter på mitt rum på sörgård och bara väntar på att dörren strax ska ryckas upp och någon pratglad kommer in och förgyller min natt.

FAN det var tider det..

Haha jag tror jag lider av en mindre åldersnojja... Men skulle jag få önska EN sak, japp då hade jag flyttat tillbaka ca 3 år i tiden och få uppleva gymnasietiden igen för den var grym!


En vanlig dag på sörgård, louise och p-a somnade i min säng.. Men vafan lite sällskap fick man ju i alla fall!

Fan vad jag saknar folk..

Nääee nu ska jag sluta nojja!
HÖRS HEJ.

puss.